söndag 1 juni 2008

Överambitiös med misslyckande resultat

Ja men tjena va lite svettig man kan bli då! Jag försökte ge mig på att tvätta mina fönster här hemma som tydligen inte blivit tvättade på ca: 6 år. (jag har nyss flyttat in) De som bodde här innan oss var nog ett av sveriges mest lata par om jag får säga mitt. Men kanske inte så lata ändå med tanke på hur skitjobbigt det va att tvätta de där förbannade fönstrerna. Jag klarade av utsidan på hälften av fönstrerna på nedervåningen, men sen var det ju en insida och mellan dem oxå. Fan va jobbigt. Svetten bara rann om mig och jag brukar inte ta i så att jag blir svettig annars men nu var jag ju tvungen. Hade tänkt stoltsera med hur duktig jag va för min man när han vaknade, men det lär ju inte gå nu när jag inte ens klarade av alla rutor. Om jag någongång ska tvätta de igen så blir det en fönsterputsare som får komma hit och fixa skiten. De får ju betalt i alla fall och jag kan tänka mig att de kommer ta ut en bra summa för vårat hus för just nu råkar vi ha 16 stycken jäkla fönster. Och de e inte de minsta man kan hitta på världskartan heller. Nej nej, de e såna gamla fina delade fönster som det fastnar flugor och skit emellan.
jaja, jag får säg att jag i ett tappert försökt gjorde det jag kunde och det måste han ju bli riktigt glad över hoppas jag. Det skulle jag bli i alla fall.....:P
Nu tror jag att jag ska gå in och ta ett bad.....ja förresten, vi var till lisjö idag och skulle bada hundarna, voi trodde att det bara skulle bli vi och våra vovvar men typ hela kommunen va ju där och badade. Jag planerade ju inte längre än att hundarna skulle bada, eftersom det bara är första dagen i juni så trodde jag ju inte attt det skulle vara badvändlig värme i vattnet, så jag struntade i mina badkläder, vilket jag fick ångra när jag kom dit. Shit va varmt det var i vattnet, det var verkligen sommarvärme i sjön. Jag fick snällt vika upp min kjol (jättesnyggt) och plaska med benen fastän jag mer än gärna hade doppat hela mig. Hundarna va glada i alla fall och efter en timmes studs och jagande efter pinnar så undrade karln hur mycket energi våran skrolla har egentligen. Hon blir ju ALDRIG trött. Tony som aldrig e med och leker med vovvarna, för att han är den inkomstdragande personen i familjen, så vet han inte våran hunds gränser. Jag stod bara där och log och sa: Ja hon är sådär, hon blir aldrig trött.
Men nu måste jag bli av med min svettiga hinna jag har på kroppen. mmm...jag hörde själv hur mysigt det där lät! Men den bjuder jag på!

Pussas och kramas

Inga kommentarer: