söndag 31 augusti 2008

Det är bara en massa tok

Gårdagen bjöd mig och syster på en rundtur i kvällningsvästerås. Meningen var att vi skulle ha en trevlig sitta-och-prata-kväll, men redan vid startskottet så gick ju allting fel. Barnvakt var nog bland det svåraste att hitta till systers små troll och när vi väl hittade nån som faktikst kunde ta sig hem till henne för att spendera sin lördagskväll i ensamhet så vägrade lilltjejen att somna ordentligt. Hon låg och gnällde och gnydde i över en timme. Detta gjorde både mig och syrran väldigt stressade och våra nerver satt nog minst 1 meter utanför kroppen på båda oss två. Tillslut gav vi upp med nattningsförsöket och sa till barnvakten att han fick ringa oss om det eskalerade till hysteriska skrik.

Vi kom iväg till staden och satte oss på Å för att ta en öl (inte jag då för jag körde) Där satt vi och glodde på varandra och vi såg nog ut som att vi hade mest tråkigt i hela världen. Svägerskan ringde och mötte upp oss där vi i godan ro hällde i oss dryck. Hon ville dansa och bjöd oss vidare till bmb, grejen var den att det var sent och dessutom löningshelg, så ni kan ju tänka er hur köerna såg ut. Jag som är en ovan nykter-festare hade jättesvårt för att stå i den 25 minuter långa kön så när vi väl var inne var min ork slut. Trodde inte att jag skulle klara av att gå runt bland alla 1000 fyllon som vinglade runt och dreglade på varandra.
Ute på terassen under en av de 100 rökpauserna vi hade den kvällen så dyker det ett bekant ansikte upp framför mig, en liten killkompis som ska kramas och pratas och suga på sin, för 10 minuter sen, uppdruckna drink. För artighetens skull hälsade han dessutom på min syster och svägerska. Han kommenterade hur fruktansvärt lika jag och syrran faktiskt är (har aldrig hört dte förut) Efter ett tag så säger han till Sanna:
"Du är skitsöt, det är bara för att du är så lik henne" Och så pekar han glatt på mig. (jag suger åt mig som en svamp)
Jag pallade inte med trycker och syrrans bebis hade ju inte somnat, så vi åkte hem så barnvakten kunde få lugn och ro och för att min karl skulle få känna sig trygg med att jag var hemma igen.
sen somnade jag och njöt av skön kudde och täcke ända tills jag väcktes av min man och min älskade lilla son.

Filip har varit störtcool idag och lekt som en liten tok. Han har busat med sin mamma och pappa till 100%. Flirtat med oss och sagt konstiga saker. Vi frågade honom om han var en cool kille men han höll inte med, vi frågade då om han kanske var en pojke men det vill han inte heller kännas vid, frågorna fortsatte, tillslut frågade jag honom vad han var, varpå han svarar:
-Bobitta! (?)
Jag kunde inte hålla mig för skratt för det första ordet jag kunde översätta det till var "kofitta", så jag ifrågasatte honom där med: "är du en kofitta?" Och han svarar glatt JA! Haha...jag har en son som identifierar sig med en kossas kön, det ni!

Nu ska jag umgås

torsdag 28 augusti 2008

Idolyra

ok, andra försöket till att publicera detta inlägg. Första inlägget försvann av nån jävla anledning och därför måste jag göra om detta. Och bara så ni vet så kommer ni missa en hel del viktig och kul information men jag ska inte göra er helt besvikna. Huvudinnehållet ska med som jag hade i gamla inlägget!

Imorgon är det EMD (idol-erik, -mattias och -danny) på en trappa upp i hallstahammar och jag letade med lyktor runt i hela världen för att få med mig nån som kunde följa med mig och kika på dessa små gossar. Allt jag fick vara bara totaldiss från alla håll.
Här följer två exempel på konversationer jag hade mellan mig och syster, och en mellan mig och en vän.

Sarina säger:
ska vi gå på en trappa upp imorgon
Sarina säger:
EMD Ska spela....GAH!! snyggerik! jag ska dit och kåta runt!!!
Sanna säger:
men jag har en massa barn hemma
Sarina säger:
men kai kan sitta barnvakt ju...det här e once in a lifetime
Sanna säger:
o hur mycke kostar inte de då
Sarina säger:
ja men vafan...vi får väl stå bakom och vänta på dem och sen knulla röven av dem utanför
Sanna säger:
men eller hur.. prata med nån som e lika kändiskåt som dig istället så kanske du får napp.

Haha, snacka om att hon inte ville följa med. Trodde ju att detta kunde vara en lika rolig utflykt för henne som för mig. Det kanske var mitt utagerande med ovårdat språk som fick henne att tappa intresset, vad vet jag.

Kompis och jag skrev såhär:

Sarina säger:
EMD ska till en trappa upp i morgon...jag e ju kär i snyggerik
ahfeldt™ www.ahfeldt.com säger:
HAHAHAha!
ahfeldt™ www.ahfeldt.com säger:
Ska på releaseparty på plut av Mind Kaos nya platta
Sarina säger:
hmm...inte i närheten av erik ska jag lova dig
ahfeldt™ www.ahfeldt.com säger:
kanske inte . men det är iaf inte en trappa upp ..
Sarina säger:
haha...kanske inte det
Sarina säger:
men en trappa e d väl inga fel på
ahfeldt™ www.ahfeldt.com säger:
ehhh !

Han var ju minst lika intresserad av detta som min syster var. Inte för att jag över huvudtaget försökte få med mig honom ut, men det blev ju nobben ändå.
Jag tror att jag får vara hemma och njuta av vetskapen att killarna bara är ca: 2 mil ifrån mig. Det är ju alltid nåt att berätta för framtida barnbarn!

December, tack för kärleksgåvan jag fått!

Jag måste inspirera mig på något vis för att bli en rolig och intressant mamma. Just nu sitter jag framför min dator som jag gör ofta när jag är ensam med min son och han får aktivera sig på bästa sätt själv. Jag tappar intresset för allt när jag är ensam hemma och jag vet inte hur jag ska få upp det. Just idag har jag väl kanske inte världens förutsättningar för att tillfredställa min son på rätt sätt. Jag har inga pengar och ingen motovation och det är fan ingen som har tid att umgås heller. Den ena ska tvätta, den andra ska städa och den tredje svarar inte när man ringer.
Men man kan ju kanske inte ligga på topp varje dag antar jag och det gör inte jag just idag.

Tänkte lite igår på vilken fin liten människa min son är. Han är mammas oformade och oslipade lilla diamant. Det roliga med barn är ju att man kan göra precis vad man vill med dem och forma fram en underbar personlighet hos dem och jag tycker att min man och jag har lyckats ganska bra med det hos vårat lilla under. Vissa dagar är han verkligen ett litet monster och gör sina föräldrar mer tokiga än en inlagd psykpatient, men givetvis har han sina ljusa stunder oxå och det är de tillfällena som man måste ta till vara på och njuta utav.
Han har börjat utforska språket jättemycket och orden bara väller ut ur munnen på honom. Varje dag hittar han alltid på nya sätt att kommunicera på och det är spännande att se vad dagen och bebis har att erbjuda. Han har börjat borsta tänderna själv och vill alltid försöka göra saker först innan han låter mig eller pappa ta över.
Som förälder vill man ju ingenting annat än att skydda sitt lilla barn och hålla det bortom världens alla onda ting. Man vill inte att han ska få växa upp i den verklighet som man själv känner till, utan att han ska få leva i sin söta lilla tillvaro för alltid. För tänk vad mycket som kan gå fel när han inser att allt inte är så bra och fint som han tror att det är och vilka hårda prövningar han kommer att behöva gå igenom. Han kanske blir en gangster eller nåt annat hemskt.
Jag ska i alla fall med all min makt gör så mycket jag kan för att han ska få känna sig trygg och lugn tillsammans med mig och sin pappa.
Jag vill att min son ska få formas till en vacker glänsande sten när han blir stor som klarar av livets svåra prövningar.

tisdag 26 augusti 2008

Bullfitta

Imorse när jag vaknade och hade kissat ur mig mitt påsparade nattkiss så gick jag sedvanligt till spegeln och upptäckte den mest gigantiska och fruktansvärda finnen på mitt bröst. Hur i helvete fick jag en finne på mina tuttar?
Jag gjorde pincettgreppet över finnen och lyckades till hälften att klämma ut den. Äckligt!
Syster följde med mig och hämtade barnen på dagis och då blottade jag min söndertrasade finne för henne och ni skulle sett hennes blick. Det såg ut som att jag, hela jag alltså, var indränkt i ko-snor blandat med nermalda grodhjärnor. Hon frågade mig med den mest äcklade minen om jag aldrig duschade, varpå mitt uttryck svarade ganska bra för sig själv. (för hon vet om att jag badar typ 3 ggr om dagen) Då omformulerade hon frågan och undrade om jag aldrig tvättade mig mellan tuttarna när jag badade...Haha!
Nog om min tuttfinne. Jag såg en märklig grej med min hund idag. Hon har sveriges största bullfitta och det e lite roligt med den där lilla grejen för den lever sitt eget lilla liv. När Gina står och nosar i vädret så rör sig pullan i den riktningen som hon luktar åt.
Undrade lite om det e nån annan som har liknande "problem" med sin hund eller om det bara är jag som har en muterad hund med levande pulla.
Måste läsa på lite om detta.

Superhjälte

Igår var en underlig och konstig dag. Jag och syster tog oss en långpromenad i skogen tillsammans med våra hundar. Grejen e den att jag brukar ha min hund lös i skogen eftersom hon sköter sig så superbra därute och det kommer aldrig andra hundar eller andra människor gående där.
Igår när vi gick ut så kom det självklart två stycken hundar och både min och sannas hund var lösa och de började så fint springa mot de andra hundarna som kommer gående där. Jag gör ifrån mig en väldigt proffsig inkallning och Gina tvärvänder och kommer tillbaka till mig. *pust* Jag trodde jag skulle få stå för en hel del där i några sekunder och jag vet ju att man inte ska ha hunden lös om man inte är 100% på den. (vilket jag egentligen inte är) Vi gick i alla fall i motsatt riktning mot de andra hundarna och deras ägare och började klättra i berg och hade oss. Då försvinner syrrans hund. Haha, det hr är ju inte sant tänkte vi. Så vi står där i godan ro och lockar och lockar men han vill fan inte komma tillbaka. Då sticker min hund iväg och är jätteglad när hon kommer tillbaka, för bakom henne kommer syrrans hund med. Min bebis gick iväg för att hämta honom. Så duktig!
När vi väl ska ta oss hemåt så vägrar Gina att ta sig in i bilen så jag sa till henne att hon får vara kvar där och att vi åker utan henne. Sagt och gjort, vi satte oss i bilen och började köra. Likt ett litet barn som lämnas själv i vildmarken utan sina föräldrar blev hon panikslagen och sprang mot bilen. Hon ville ju inte vara ensam ute bland en massa läskiga träd och vattenpölar. Så jag kliver ut och erbjuder henne en plats i bilen för andra ggn och denna gången tackar hon och hoppar in på en gång. Puckohund :)

Det roligaste som hände igår i alla fall var under kvällen, lagom tills vi ska gå och sova. Tidigare på kvällen hade vi hört en katt som satt och jamade nånstans och vi konstaterade att det inte var nån av våra två katter, för de hade precis sprungit in. (vi var utomhus och rökte)
Nästa gång vi går ut och röker hör vi samma katt som jamar lika vilset igen och jag tyckte att det kom så nära huset så jag var tvungen att börja kika runt lite. Då ser jag en liten katt som sitter fast i våran grund.
Jag tar med mig ficklampan ner och kikar och hittar då svärföräldrarnas bortsprungna katt sen typ 2 veckor tillbaka. Hon var vettskrämd och vågade inte komma fram till varken mig eller tony så vi ringer och väcker svärföräldrarna. De kommer helt groggy över för att hämta deras lilla bebis och efter en 20 minuters räddningsauktion får vi fram kissen och Ove bär hem henne i en filt.
När vi skulle lägga oss så kommer tony stolt upp i sovrummet och bekänner att han kände sig som en riktig brandman när han tog fram katten. Hihi! Min man e så söt!

Dagen var full av konstiga händelser, men man somnade i alla fall med ett leende på läpparna när man nu vet att kissekatten mår bra och äntligen är hemma i trygghet.

Idag är det precis en månad kvar tills jag fyller 25! (på tal om absolut ingenting)

lördag 23 augusti 2008

uppdatering

Igår åt vi stek hemma hos svärföräldrarna. Det va mumsigt som tusan. Kevin var över med sitt wii och vi hade jättekul tills det var dags för fille lille att gå hem och sussa. Sinna följde med oss hem och tittade på mio min mio med mig och det var sån nostalgitripp att få se den filmen igen. Tror inte jag har sett den sen jag va nästan lika liten som hon är.
Vi tände i alla fall hela vardagsrummet med ljus och hade det jättemysigt tillsammans.
Imorse vaknade jag av min bejbe som kom och väckte mig vid nio tiden, då hade han varit vaken med filip sen klockan sex. Stackars bejbe, han får aldrig sova och han e ju så dum som inte väcker mig. ;P
Idag e d kräftskiva hos tonys päron. Ska dit senare och mumsa i oss klor och allt va de små liven har på sig.
nu ska jag ta hand om barn.

fredag 22 augusti 2008

Veckan

Nu sitter jag här med menssmärtor som är värre än......ja....hmm......jag kan inte komma på nåt som gör så himla ont som detta gör. Visst jag överdriver en hel del men man ska ju göra det man är bra på?! Och att överdriva är min thing!

Fille ligger och sover middag. Han somnade i pappas famn medans jag gick upp och badade bort mina smärtor. När jag kommer ner, renare än vanligt så ser jag min älskade ligga och slumra och karln sitter belåten bredvid. Han blir alltid mäkta stolt när han lyckas få bebis att somna i famnen. Det blir ju i och för sig jag oxå när det väl händer, för de här stunderna är dyrbara nurförtiden. Han börjar bli en riktigt stor kille nu.
Passade i alla fall på att fixa och knåpa lite med en tavla. Filip plockade fina gula blommor till mig en morgon här i somras och de har jag torkat och plattat ihop, så nu ska de pryda en vägg tilllsammans med lite glimm glimm och en ram. *stolt*

Idag är det fredag och vad har man gjort den här veckan då? Hmm....ingenting egentligen. Har i och för sig varit ut i skogen och vandrat, åkt till åsby med min son (som älskar att åka dit, inte för blommornas skull, utan för alla leksaker som finns i butiken) och städat hemmet som en galning. Tror att tvättmaskinen har kört minst 20 ggr den här veckan. (jag skojar INTE) och det e en hel del tvätt kvar som måste bli ren.
Våra katter har en tendens att kissa ner rentvätt så det blir ju några omgånger som man måste tvätta igen och igen och igen....*pust*

Nu ska jag fortsätta dagen, mensdagen.....blä!

onsdag 20 augusti 2008

Kändiskåt!

Jag var med om något otroligt spännande igår. Jag vet inte hur jag ska förklara detta för er. Jag och min son var påväg till affären för att handla in lite småsaker till middagen. Vi åker i lugnan ro som vanligt i byn och plötsligt dyker det upp en bil med "lyxfällan" loggan på! Efter den såg jag en kameraman stående med en kamera i händerna. Coolt va?! Lyxfällan är här, de kommer bara babysteps närmare oss hela tiden, snart är vi fast och snart hamnar vi på tv.
Jag menar lyxfällan. Hur grymt är inte det?! Synd så missade jag ju nissarna som håller programmet och jag kände inte att jag kunde stanna och vänta in dem med tanke på att jag hade min son med mig. Lite svårt att förklara för honom att mamma är kändiskåt! Men det värsta är i alla fall att min mobil inte hade tillräckligt med batteri så jag kunde inte starta min kamera och ta kort på bilen. Alla måste ju ha bildbevis. Det gick käpprätt åt skogen! Så ni som inte tror på mig om min lyxfällan-experiense ni får helt enkelt inga bevis på det. Tyvärr!
Efter denna spännande upplevelse så åt vi maten som vanligt, vi plockade undan som vanligt, vi tittade på tv som vanligt, vi nattade filip som vanligt, vi rökte som vanligt. Med andra ord: Vi gick tillbaka till våra vanliga liv, utan lyxfällan.

måndag 18 augusti 2008

Dyka.....hur djupt?

Mina känslor är i ett enda stort jävla virrvarr just nu och jag vet inte vad jag ska tycka och känna om saker och ting. Just nu så beror det ju på en enda grej. Jag har glömt av mina medeciner och när jag gör det så glömmer jag av mig själv ganska så rejält.
Det är jobbigt att inte vara som alla andra och inte kunna fungera under samma premisser som "vanliga" människor gör.
Just nu, när jag glömt mina medeciner, så tappar jag tid och rum och blir en helt annar person. Jag gräver alldeles för mycket i känslor och meningar och vad människor säger till mig vrids till det mest negativa som det kan vridas till. Det är inte min mening att såra människor, men när jag är på det här viset så är det just precis vad jag gör. Jag sårar alla och jag gräver bara ner mig i ett mörkare, större och svartare hål.
Varför har jag inte tagit medecinerna som jag ska då? Hela helgen har känslorna vallat på grund av en enda sak. En person som betyder så mycket för mig ville inte leva längre och all min kraft gick åt till att tänka på hur man ska göra för att den här personen ska må bra.
Jag fanns inte i min värld och jag har kanske inte varit den bästa mamman eller frugan i världen heller på grund av detta. Jag tappade bort mina vanliga rutiner och gick med en klump i magen hela tiden, vilket gjorde att fokus på medeciner var väldigt litet.
Det får man ångra ganska kraftigt när man vaknat till och insett att det fattas lite grejer i kroppen, man dyker för minsta lilla skitgrej. Tänk om man bara kunde få vara en vanlig människa och leva som man ska.
De senaste dagarna jag har skrivit har det bara stått tråkiga saker i min blogg och jag försöker verkligen göra saker för att ändra på det och få det att bli lite roligare. Men just nu är inte mitt liv så skoj och jag kan inget annat än att skriva om alla de här tråkigheterna.
Jag hoppas verkligen att det här kommer vända snart för man orkar inte må dåligt hur länge som helst. Man vill upp till ytan och andas ibland, speciellt jag som dyker så jävla ofta!
Ska i alla fall försöka sluta vara ute och simma så mycket som jag gör nu.....just för att risken att jag ska dyka är så stor. Man kan ju få kallsup! Hur kul e d lixom?!

Fan er!

Helgen är nu förbi och vardagen har kommit för att dra i oss vanliga människor. Har precis varit och lämnat min underbara son till dagis och han gav mig den största och gosigaste pussen jag fått på länge och jag behövde den!
Vaknade med en stark känsla av hat och ilska mot min man och min storasyster! Vet ni vad ni har gjort mot mig egentligen? :P
Jag drömde om dem två. Tony hade varit otrogen med syrran i närmare ett års tid och jag va så jävla arg på dem. Tony slog jag så fort jag såg honom och syrran bara satt och skrattade och fnissade. Hon hade ju haft jättekul med min man och hon ville ju att jag skulle vara glad för deras skull. GAAAH!!! Jag ville bara knäcka nacken på dem båda två.
Haha.....så jag vaknade med riktigt hemska känslor i kroppen. Det kändes som att jag skulle bli av med allt! uscha buscha!
Vad har man för planer med sitt liv nu då....jadu jag vet inte riktigt. Ska väl ta och äta frukost eller nåt sånt spännande innan jag måste ta tag i dagens bestyr.

lördag 16 augusti 2008

Trasig

Idag har jag och älskling hängt ut som stöd och sällskap uppe på psyk akuten. Det var kanske inte det roligaste man kan göra en lördag, men det var ett otvingat måste! Vill man att sina nära och kära ska må bra så ställer man upp.
Det var jobbigt i alla fall. Många tårar som rann och paniken växte från och till hela tiden. H*n är så trasig och så förstörd och man känner sig så liten och handlingsförlamad när man inte kan trolla bort det onda ur bröstet.
NU ligger min bebis och ska sova i alla fall. Vi åt pizza till kvällsmat och det var gott.
vet inte vad jag ska skriva mer. Känner mig inte så peppad för att skriva tyvärr

På en tunn skör tråd

Igår blev en jobbig dag för mig och många människor runt omrking mig.
En person som står mig och min man väldigt väldigt nära orkade inte med sitt liv längre. Personen i fråga låste in sig i sitt hem och överdoserade med tabletter.
Det var i sista sekunden som personen blev hittad av sin äkta hälft som gjorde allt för att skaka liv i den numera medvetslösa kroppen. Ambulansen var på plats och personens mamma kom dit precis när ambulansen skulle åka iväg. De åkte utan blåljus och mamman trodde att allt var förbi.
Just nu ligger våran älskade på en avdelning för avgiftning och jag åkte upp dit igår kväll för att bara träffas och prata ut lite. Tommare blick har jag inte sett på länge, all livsglädje var som bortblåst och jag kände mig maktlös.
Personen var väl medveten om hur mycket h*n skulle lämna efter sig men struntade i det. Allt var för jobbigt och all kraft var slut.
Kvällen tillbringade jag tillsammans med mina svärföräldrar, där kunde jag prata ut, men jag hade svårt med känslorna efter att jag såg de tomma livlösa ögonen. H*n ringde senare på kvällen och inte förrän jag hörde rösten och gråten så kom mina känslor. Jag försökte vara stark igår men det kan bli för mycket ibland och det märkte jag när jag väl fick gråta ut.

Vi älskar sig så fruktansvärt mycket allihopa. Vi vet om hur svårt du har det och ingen vill att du ska behöva må såhär. Vi vill hjälpa dig med alla medel och det ville vi innan allt detta hände oxå.
Du har så mycket mer att leva för och du har så otroligt mycket kärlek kvar att ge!
Skräm inte oss på det här viset igen. Nu ska jag ta hand om dig på ett helt annat plan och du kommer inte bli av med mig, hur mycket du än önskar att du kunde.

onsdag 13 augusti 2008

Ja det blev ju kul

Här sitter jag som en total jävla mupp och läser mina gamla inlägg i bloggen. Det borde ni oxå göra. (alltså läsa MINA gamla inlägg) Jag är ju ändå rätt kul att läsa om när man inte riktigt vet hur jag egentligen är :P Inte för att jag själv inte känner mig mindre än mina vänner men det va ändå skoj att se att jag faktiskt kunde skriva ner mina känslor och tankar. Det e ju i och för sig kanske bara jag som fattar vad det är som står i bloggen.
Sen försöker jag prata med människor som inte vill prata tillbaka, jag har en tendens att skriva till alla i min msn-lista i ett stort hopp om att NÅN skriver tillbaka.....haha, riktigt så illa e d väl kanske inte.....eller, jo det e fan det! Ikväll i alla fall.
Som den dissade människan jag är sitter jag upprätt i min säng och försöker fördriva tiden eftersom jag inte kan somna och drömma söta drömmar. Jag måste ju ändå upp imorgon och leka av Fille hela dagen, känns askasst. Jag vill inte!
Det enda jag vill göra är att sova och typ, dricka cola. Hur fan kan man vara så trött? Höstdeprission kanske, det tror jag i alla fall.
Och vart tog den där jävla sommaren vägen? Brukar det inte vara typ högsommar nu i augusti? det trodde i alla fall jag.
Fan va less jag är på tid och rum just nu!

tisdag 12 augusti 2008

Lost

Igår var dagen som gud glömde. Ialla fall dagen för mig som gud glömde. Ni andra kanske hade fina dagar, men inte jag!
Dagen började efter en hemsk natt innehållande endast mardrömmar. Jag fastnar med känslor så otroligt lätt och efter en mardröm kan jag må dåligt i flera dagar om det vill sig riktigt illa. Självklart var ju detta inget undantag och jag vaknade och kände mig sååå lessen och förfärlig, vilket resulterade i att jag låg kvar i sängen och ömkade mig själv i en evighet.
Bebis åkte till dagis och jag tog mig hem igen för att drömma vidare på mina hemska drömmar och vaknar i panik kl 13.00 (filip ska hem 14.00) Jag hade inte ätit varken frukost eller lunch och var ju tvungen att fixa det innan jag åkte. Samtidigt som jag ordnade med min brunch ringde jag syster och bokade in ett besök tillsammans på Busborgen. Så vi packade in oss allihopa i bilen för att hämta lillfille från dagis och vad händer inte där då? Filip blir stucken av en muterad jävla geting och hela läppen sväller upp. Jag kör olagligt in till stan med gråten i halsen i tron om att min son ska dö vilken sekund som helst. Givetvis gjorde han inte det *Puh* och vi kunde fortsätta våra busborgen-planer.
När vi kom hem (efter att hämtat tony från jobbet) så lagade vi lite mat och den blev god, trots allt bajs som hänt under dagen. Petra ringer och frågar om jag vill plocka svamp med henne och jag tackar ja. Så in i bilen med hunden och köra iväg till skogen för att leta svamp.
Hmm.....vi hittade typ 6 svampar var och vi var måttligt glada. Inte nog med svampförlusten, så lyckades träden förflytta sig och göra sig oigenkännliga. Vi var VILSE!
Haha.....Vi va totalt jävla lost i skogen jag, petra och lilla Gina (hon märkte ju i och för sig inte av det för hon hade så himla kul i sin egen lilla värld) Vi ringde våra karlar och funderade på om de kunde hitta vägen hem men ingen av dem kunde ta sig nånstans. Min karl bara skrattade åt oss och petras gubbe säger att vi får väl för fan gå som alla andra. Tack för stödet ;P
I ett desperat ögonblick (för klockan närmade sig 21.00 och mörkret va inte långt ifrån) så funderade vi på om man kanske skulle ringa polisen så de skulle komma ut med hundpatrull. Men fatta vilket kaos det hade blivit då. Gina va ju med. Ingen hundpatrull för oss.
Vi hittade i alla fall en stig tillslut och efter ett tags promenerande så kände vi igen skogen vi besökt så många gånger förut. Vi hade hittat tillbaka, vi var inte vilse längre. I en jävla timme var vi helt borta och trodde att vi skulle behöva campa med björnar och mygg hela natten. SPännande upplevelse :P

Jag fick dela mina 6 svampar med tony. Det smakade INGENTING. Nästa gång ska jag ha minst 106 svampar, annars blir jag galen.

Summan av kardemumman av gårdagen:
  • Vaknar med ångest och deprissionskänslor
  • somnar om och drömmer mardrömmar igen
  • vaknar i panik och har glömt att äta
  • filip blir stucken av en geting
  • vi hittar ingen svamp
  • vi går vilse och håller på att tappa bort oss i mörkret
  • jag får en urusel svampmacka som smakade......macka

Undebara måndag!!!

lördag 9 augusti 2008

Man får vad man betalar för!

Nu stämmer ju i och för sig inte rubriken riktigt till 100%. Vi hade en "städfirma" här idag som skulle tvätta våra fönster och allt var sååååå bra tyckte vi, vi skulle ju få våra 16 fönster tvättade för 700 kr + 200 kr för milersättningen. När han kom hit så visade det sig att jag hade förklarat så dåligt över hur våra fönster var uppbyggda. Gubbjäveln säger då att det kommer kosta 1450 EX. moms! Så, vad gör vi som e så dumma och korkade, vi nickar och ler och tar emot, vi vill ju bara ha våra fönster rena.
Från att de började till att de slutade med skrubbningen så hörde vi bara klagomål över hur de inte nådde och hur dåliga fönster vi hade. De struntade till och med i att tvätta typ 5 fönster. Så nu står vi här med 1700 kr mindre i plånboken och något sånär tvättade fönster. Han skröt ju så mycket om sina produkter och att vi inte skulle behöva tvätta dem igen på två år! Det stämde ju i och för sig rätt skapligt för lilla jag fick lov att tvätta fönstrerna själv igen, 2 minuter efter att de hade åkt härifrån. Kul va?!
mmm...man får vad man betalar för! FAAAAN!
Fick i alla fall i ordning mer i köket. Steven va ju oxå här och fixade ordning kaklet till köket och vi är grymt nöjda över det. Så vi får väl helt enkelt se att vi fick någonting bra.
Nu e svägerskan här och ska sussa hos oss. Småttingarna ligger i sina sängar redan och för oss väntar det en film med en massa gottigottgott.
Anlita aldrig en kass städfirma. Anlita mig, jag ska fan skaffa städfirma och bli duktig och vara snäll mot mina kunder.

torsdag 7 augusti 2008

Mamma 100 år

Grattis mamma, du blir gammal tant idag :)

tisdag 5 augusti 2008

Drömkåken

Igår kväll gick jag och tony och la oss runt tolv på kvällen och vi kände verkligen att vi behövde sova. Jag fick ett tony-ska-åka-och-jobba-depp lagom tills vi skulle sova så jag låg och gjorde allt för att han skulle stanna hemma idag. Sa att jag hade ont i magen osv. sånt som man lurade mamma med när man inte ville gå till skolan när man va typ 8 år. Det gick inte hem hos min karl. Jag tror att jag har kört med det alldeles för många ggr. Så några minuter efter tolv hördes mina böner från annat håll.
Tony puttade lite på mig (som sover med öronproppar) och frågade om det va vatten som rann och jag fattade ingenting. Efter ett tags funderande fick jag lov att ta ut öronpropparna och hör då hur det droppar någonstans INOMHUS! Det e bara att ta sig upp från sin varma och ingosade säng och lokalisera droppljudet och vi hittade det, i hallen på övervåningen, precis utanför vårat sovrum. Ett minimaliskt litet hål släppte up minst 7 miljoner liter med vatten och vi börjar då riva upp vårat gummitak och ser en härlig syn därunder. Allt sitter löst och ser blött ut och jag får panik. Kul kostnad som väntar oss nu för renovering av yttertak PLUS innertak!
Man somnade ju inte lycklig igårkväll, även om jag visste att jag fick som jag ville, min man skulle ju bli hemma idag igen. Men till vilket pris lixom?
Jaja, filip är på dagis nu och tony klättrar stege och letar vad som kan ha hänt därute. Han hittade på några plattor som inte satt som det skulle, förutom allt annat skit på det här jävla taket. INgenting är som det ska och allting ligger verkligen helt fel. De som byggde de här gamla husen hade nog ingen koll på att vi som bor här ca: 100 år efteråt kanske kunde få vattenläcka i taket pga deras slarv. Och vem kan man klandra? ingen, för de e ju förmodligen döda och begravda. Sur e jag i alla fall och bejbe e inte så lycklig över att behöva klättra stege mitt i regnrusket.
Så nu blir det att höra av sig till en massa härliga försäkringbolag, byggnissar som kan hjälpa oss med taket och förmodligen banken, för detta måste ju göras snabbt och vi har fan inga pengar att lägga ut på ett helt ytter- och innertak.....KUUUUUUL
Nån som tycker synd om oss? Jag gör det i alla fall!

måndag 4 augusti 2008

Fullt upp

Idag började lillens dagis igen och imorse ville han INTE åka dit. Han skulle göra allt annat än att ta sitt pick och pack och dra sig till dagis. Grejen var den att han har blivit en riktig liten vilding och vill äventyra sitt lilla liv till det yttersta. Han klättrar högt och ska sedan slänga sig från alla möjliga ställen. Igår tog han sig upp på våran trapp som vi har vid ytterdörren, den är gjord av sten eller betong eller nåt sånt. 4 trappor dessutom. Sen tog han sig ett litet skutt med riktning ner mot gruset som vi har på tomten. Han prickade inte in sitt mål riktigt som planerat och landade med sin rumpa med ett brak i nedersta trappsteget. Han fick så ont min lillla bebis och jag försökte övertyga honom om att det skulle kännas bättre imorgon (läs idag).
Så imorse när jag kom upp så klagade han över sin onda rumpa:
-Kicki aj jumpa! (= Filip har ont i rumpan) och sen funderar han en stund och så säger han:
- Bätte!
Han e så otroligt söt. Han kom ihåg att jag sa att det skulle vara bättre idag så jag frågade honom om han kände att det va lite bättre i rumpan idag och han höll med. Efter att han fått ännu en stimulerande leksak (lypsyl) så godkände han att han skulle följa med till dagis trots sin onda rumpa. Och avskedet på dagis gick super. Han tackade och bockade för sig själv och for iväg för att leka med alla bilar som han inte har kunnat umgås med under hela sommaren.
Idag är det städning på tomten som gäller. Vi har så mycket skräp på tomten nu efter att köket har satts in. Så svärfar ska ta med sig min karl ut på en återbruksrunda för att sortera ut all skit som hör bättre hemma där än här.
Och så är elektrikern är här och fixar det sista med köket och till helgen kommer tonys kompis som ska hjälpa till att sätta kakel på väggarna. Så vårat kök e så gott som klart och vi är skitnöjda. Gå in på min bilddagbok och kika om ni vill se hur vårat kök blev: http://merlotte.bilddagboken.se
Har tilloch med varit effektiv och bokat in en kille som ska komma hit och putsa våra fönster. Inte nog med att det var billigt (700 kr för 16 gamla och skitjobbiga fönster) man får dra av 50% sen. Och det tackar man ju inte nej till. Det blir billig fönsterputsning. Nu vet jag att mamma sitter och svär öronen av sig och tänkter: "Det e ju för fan inte billigt! Det e billigt att göra det själv!" Ja men då e du välkommen min kära lilla mor och putsa mina fönster. De e inte roligt! Jag har faktiskt försökt och jag är inget proffs på att putsa omöjliga och supersmutsiga fönster och JAG tycker att det e billigt med 700 för 16 fönster. (tony med för den delen)
Nu ska jag ta och städa upp här hemma så karln kan slänga lite skit som måste slängas sen!
Ta hand om er! Det ska jag göra.....ta hand om mig själv alltså :)

lördag 2 augusti 2008

Gitarrproffs

Idag har jag tagit mig i kragen, skärpt till mig, klappat mig på axeln och bestämt mig för att mitt liv måste fyllas med någonting intressant. Någonting som kan göra min vardag lite mer roligare att ta sig igenom. Inte för att jag har ett tråkigt liv, tvärtom. Dagarna fylls med äventyr tillsammans med min 2 åriga son och även om det e skitkul så kan mitt intellekt sänkas några nivåer när man konstant umgås med en liten kille som knappt kan säga hamburgare ordentligt.
Tog mig i alla fall en riktig funderare med en god gammal vän och vi bestämde oss för att tillsammans börja spela gitarr på nybörjarnivå. Såååå skitkul!
Jag vet! Ni som kan spela skrattar säkert åt mig, men alla är vi barn i början och när man aldrig fick lära sig som liten (eller möjligtvis inte ville lära sig när man va liten) så får man ta tag i sina små drömmar nu när man har hunnit bli stor och nästan färdigvuxen.
Så idag bokade jag och Tommy in oss på en kurs som börjar den 14:e septbember och vi kommer att gå 10 ggr innan den kursen e slut. Det var riktigt billigt med den här kursen vill jag tillägga oxå. Kostar bara 800 för alla de 10 ggrna så vi ska ta de andra kurserna som kommer efteråt oxå, så kanske man blir värsta gitarrproffset :P Vem vet. om 10 år så e jag värsta megastjärnan eller nåt sånt. TÄnk va en gitarr kan förändra ens liv.
Får i alla fall detta av min älskade man i 25 års present. För jag fyller faktiskt 25 år snart. Kanske inte riktigt snart men i alla fall om typ två månader.
Nu ska vi kika klart på en film som vi inte orkade titta klart på igår...det blev för sent helt enkelt.

puss och kram